jag har fått samma fråga flera gånger.. Varför lämna du Uppsala för Kristianstad? Hur kunde du lämna det du ändå hade här? jag har nog mest svarat: varför inte? varför inte ta chansen när den finns? Tar man inte chansen blir man kvar i samma stad och allt.. jag ville verkligen inte det ! Jag har väl egentligen inget emot Uppsala.. men varför stanna kvar och vantrivas?
Vännerna.. är dom riktiga finns dom kvar ! annars är det inget att ha...
Släkten är juh alltid släkten?
och tänk så mycket roligare det blir att träffa alla efter en så lång tid?
Djuren kommer och går.. så är det alltid. Wilma försvann när jag va här nere. super jobbigt, men samtidigt hade det varit jobbigare om jag dagligen träffat henne?
Jag tror jag har vunnit mer än förlorat genom att flytta ner hit :) har träffat underbara Daniel och andra underbara människor.. närmst är Lina :) återigen.. vad hade jag gjort utan dig? <3

en kväll som denna... tända ljus, datan i knäet.. lugn musik. Jag kan inget annat än tänka tillbaka i mitt liv.

Hur nervös jag va innan jag väl träffade Daniel? Hur underbar jag tyckte han va? När vi satt på bryggan hela natten och bara pratade?
eller innan de? alla våra kvällar vid datan? Läskigt att en människa kan veta och vara en så pass nära som Daniel va för mig.. innan jag ens träffade honom?
När jag kämpade med mina tankar.. och han fanns där? på andra sidan skärmen.. bara fanns där.
alla sms.. alla telefonsamtal.. Hur mycket jag längtade efter att få träffa honom...

Innan de.. När jag, Linnea, Elton och Nessan red vilse i skogen hemma.. eller våra rejs, ridlektioner.. alla våra skratt ! du är bäst, får aldrig glömma det :) <3

Ska kolla efter tågresor och så.. vill komma hem. hem till allihopa. så vad ni än tror så saknar jag er allihopa :) <3